Grönstrukturplan och pollineringsplan

På Falbygden är landskapet både forntid och framtid.

De bördiga jordarna och artrikedomen i alléer, stenmurar och åkerholmar ska vårdas och fortsätta vara goda livsmiljöer för både människor och natur – så som de varit sedan urminnes tider.

Platåbergen som vakar över trakten ska stolt fortsätta bära de skogar, hagar och ängsmarker som är hem för ett myller av arter. Invasiva arter ska bekämpas för att värna platsernas egna väv av biologisk mångfald.

I framtiden ska också vattnet glittra i landskapet igen. Falbygden ska få tillbaka en del av de våtmarker som idag ligger torra och tätorternas åar ska synas.

För de boende i våra tätorter ska framtiden rymma ett grönt vardagslandskap med närhet till lek, utflykter, aktiviteter och återhämtning i park och natur.

Stadens grönska är en del av sitt omland. Att grönstrukturen är robust är en viktig del i att trygga goda livsmiljöer för människor, växter och djur i ett föränderligt klimat.

Vi har en rik trakt att förvalta – och Falbygden präglas i framtiden av det goda, gröna livet.

Grönstrukturplanen betonar flera möjliga åtgärder för att återställa ekosystem, bidra till goda livsmiljöer och ett myller av arter i kommunen.

Här är några exempel på åtgärder som nämns:

• Bevara befintliga spridningssamband i landskapet och stärk den gröna infrastrukturen.
• Återskapa ängs- och hagmarker genom att röja sly, slåttra eller skapa beten på de som växt igen.
• Ersätt och/eller komplettera gräsmattor i gynnsamma lägen med blommande ängsytor samt blommande och bärande träd och buskar.
• Låt döda träd, löv och växtmaterial ligga kvar och fungera som boplatser där det är möjligt.
• Skapa boplatser för insekter där det finns brist på dem genom bibatterier eller insektshotell.

Värna goda livsmiljöer för fladdermöss och nattaktiva fåglar genom att välja bort belysning av fasader och hålträd.

Tillgången till kvalitativa grönområden av tillräcklig storlek i tätorternas olika delar betonas i grönstrukturplanen. Från hemmet ska det vara nära till park eller närnatur.

Som målbild på längre sikt bör förutsättningarna för att anta 3-30-300-regeln utredas. Regeln är framtagen för att identifiera en miniminivå för hur mycket grönska en stad behöver utifrån aspekter som fysisk hälsa, välbefinnande och klimatreglering.

• 3 träd: Alla ska se minst tre träd från sin bostad/skola/arbetsplats.
• 30 %: Varje stadskvarter ska ha minst 30 % krontäckningsgrad. Måttet krontäckningsgrad talar om hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.
• 300 m: Alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.

En mycket hög andel av våtmarkerna i kommunen är utdikade. Genom återskapande av våtmarker, återmeandring och andra vattenrestaureringsåtgärder kan flödesreglerande strukturer återskapas, vilket bidrar till positiva effekter på flödesreglering, vattenrening, klimatpåverkan och biologisk mångfald.

Just nu pågår en våtmarksinventering för att identifiera möjliga våtmarkslägen på kommunal mark.

Det gröna klimatarbetet har två aspekter. Delvis behöver ekosystem stärkas eftersom att bevarad natur och en biologisk mångfald bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Dessutom är det gröna och naturbaserade lösningar viktiga verktyg för samhällets klimatanpassning.

Klimatanpassning handlar om att ta höjd för de förändringar och skador som pågående klimatförändringar förväntas medföra och att stärka samhällets motståndskraft inför framtida utmaningar.

De samhällsutmaningar som oftast nämns i samband med klimatanpassning är hantering av översvämningar, skyfall och värmeböljor. Naturens förmåga att reglera flöden, översvämning och trädens skydd mot värmeböljor är viktiga delar i det förebyggande arbetet mot framtida klimatförändringar i Falköpings kommun.

Ekosystemtjänster är allt det som ekosystemen ger oss och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. För att vi ska kunna fortsätta ta del av ekosystemtjänster måste vi planera och lämna utrymme för uthålliga och robusta ekosystem.

En kartläggning av ekosystemtjänsterna i och kring tätorterna Floby, Stenstorp och Falköping har genomförts som ett underlag och en del av grönplanarbetet. De tjänster som kartlagts och analyserats är följande:

• Biologisk mångfald
• Pollinering
• Vattenrening
• Flödesreglering
• Klimatreglering
• Rekreation och hälsa
• Mentalt välbefinnande
• Naturpedagogik – kunskap och inspiration
• Grönt kulturarv

Landskapet på Falbygden har både hög potential att gynna livsmiljöer för pollinerare och är mycket beroende av dem för en hög produktion inom jordbruket.

För att bedöma var det är viktigt att arbeta med pollinering och var det finns behov att förstärka den samlande grönstrukturen har en fördjupad analys och kartläggning av förutsättningarna för pollinering och pollinerare gjorts för Falköping, Floby och Stenstorp.

Efter odlingslandskapet är tätortsmiljön den viktigaste för att bevara livsmiljöer för pollinerare, så som vildbin.

Detta är några av de åtgärdsförslag som ingår i pollineringsplanen:

• Bevara och utveckla urbana grönytor
• Bevara och utveckla befintlig grönstruktur och spridningssamband för pollinerare
• Bevara och utveckla ängs- och hagmark
• Bekämpa invasiva arter
• Bevara och utveckla miljöer med gamla träd
• Samverka och informera om befintligt biotopskydd

Falköpings kommun ansluter sig till det nationella miljömålsarbetet med generationsmålet, 16 nationella miljökvalitetsmål och etappmål. Kommunen ansluter sig också till de regionala tilläggsmålen för Västra Götalands som tagits fram av länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen.

Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se) Länk till annan webbplats.

Kommunens ställning till de nationella och regionala miljömålen har formulerats i Naturvårdsprogrammet, antaget av Kommunfullmäktige 2008. I programmet har även tre strategier för kommunens naturvårdsarbete formulerats:

• Den biologiska mångfalden i kommunen ska bevaras och utvecklas så att nuvarande och framtida generationer får tillgång till en god livsmiljö med rika naturupplevelser.
• Naturvårdens och friluftslivets intressen ska beaktas vid all fysisk planering, bygglovsprövning, dispensprövning av strandskydd eller annan exploatering.
• Falköpings kommun ska vara ett föredöme när det gäller skötsel av egna marker som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt och för friluftslivet.

Naturvårdsprogram | Falköpings kommun (falkoping.se) Länk till annan webbplats.

Regeringen har tagit fram tio friluftslivsmål med det övergripande målet att stödja människors möjligheter till vistelse i naturen och utövande av friluftsliv.

Sveriges friluftlivsmål (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats.

Friluftsplanen, antagen 2015, bygger strategiskt på kommunens vision om det goda livet och utgår ifrån de nationella friluftspolitiska målen. De nationella målen i Friluftsplanen har förtydligats genom kommunala åtgärder som anger hur kommunen ska bidra till uppfyllelse av vardera mål.

Friluftsplan för Falköpings kommun | Falköpings kommun (falkoping.se) Länk till annan webbplats.

FN:s generalförsamling antog år 2015 Agenda 2030, en femtonårig agenda för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling kopplat till fattigdomsbekämpning. Agendan består av en politisk deklaration, 17 mål och 169 delmål samt förutsättningar för genomförande, uppföljning och översyn.

Globala målen – För hållbar utveckling (globalamalen.se) Länk till annan webbplats.