Det är framförallt det som görs på platsen, och inte det som sägs om platsen som skapar ett starkt platsvarumärke. Men vi måste säkerställa att berättelserna om vår plats överensstämmer med det vi är idag och det vi vill vara i framtiden. Därför har vi gjort en kartläggning över bilden av vår plats nationellt och lokalt. Vi har i denna identifierat platsens utmaningar och möjligheter. Nulägesanalysen grundas på:

• En nationell attitydundersökning
• En lokal attitydundersökning
• Två workshops med personer som bor och verkar på platsen
• En workshop med de målgrupper som platsvarumärket omfattar
• En workshop med Falköpings politiker
• En genomgång av befintliga rapporter, statistik och strategier

Resultatet sammanställs i en nulägesanalys och med denna som grund arbetar vi fram en strategi för platsvarumärket. Strategin ska tydliggöra vad vi vill vara kända för i framtiden, vad som gör oss unika och hur vi ska jobba med vårt platsvarumärke. Vi kommer också att ta fram ett visuellt manér som alla som vill sprida bilden av Falköping med omnejd kan använda. Detta för att öka professionaliteten och igenkänningen.

Sammanställning av attitydundersökningarna Pdf, 974.2 kB.

Vad är Falköpings själ och DNA? Vad har vi som andra platser inte har? Vilka ställen i Falköping skapar pirr i magen hos oss? Vad får oss att känna oss hemma här? Hur behöver vi utvecklas för att få fler invånare, besökare och företag att vilja vara en del av vår plats i framtiden? Hur får vi de som redan bor här att trivas ännu bättre och bli ännu bättre ambassadörer? Vad är våra styrkor och vad har vår plats för utvecklingsbehov?

När strategin är framtagen ska vi ta fram en plan för hur vi ska förverkliga strategin. I planen kommer vi att tydliggöra hur både kommunen och andra aktörer kan jobba för att stärka attraktiviteten för vår plats. Ambitionen är också att få fram en verktygslåda av material som foton, texter och annat som kommunen, företag, föreningar och invånare kan använda sig av.

Arbetet startade under sommaren 2022 och pågår fram till sommaren 2023. Då tar planen för hur vi ska förverkliga strategin vid för det fortsatta arbetet.

För att skapa goda förutsättningar för projektets genomförande och ha en ständig förankring från platsen, i vårt arbete, har vi tillsatt en styrgrupp med representanter från olika delar av samhället. I gruppen ingår:

• Robert Bengtsson, Falbygdens Osteria
• Magnus Johansson, AC Floby
• Maria Falegård, Smart Design
• Karin Ahlgren, Skola24
• Ursula Frölin, Kurorten och Hotell Falköping
• P-O Larsson, Falbygdens Mat & Kultur
• Johanna Svensson, Socialdemokraterna
• Adam Johansson, Moderaterna
  
• Ann-Sofie Hjerp, turismutvecklare
• Woori Gennemark, näringslivsutvecklare
• Hampus Haga, kultur- och fritidschef
• Carl-Olov Holmström, näringslivschef
• Niclas Beermann, kommunikationschef
• Edvin Ekholm, utvecklings- och kommunikationschef

Kontakt

Edvin Ekholm, utvecklings- och kommunikationschef
0515-88 50 30
edvin.ekholm@falkoping.se

Varför ska man arbeta med ett platsvarumärke?
Platsvarumärket är summan av de associationer och uppfattningar som finns kring en plats. Alla platser har ett varumärke oavsett om det finns nedskrivet eller inte. Genom att bestämma oss för vad Falköping ska stå för, får vi koll på varumärket och kan jobba strategiskt med att attrahera människor och investeringar till platsen.

Det är många som har glädje av att platsen de bor och verkar på är attraktiv. Handeln och besöksnäringen får fler kunder och mer intäkter, näringslivet får enklare att anställa och kommunen ett ökat skatteunderlag när fler vill bo på platsen. Ett platsvarumärke ägs gemensamt av alla som bor och verkar på platsen.

Varför är det kommunen som driver arbetet med platsvarumärket?
Kommunen har ofta en viktig roll att spela i att jobba strategiskt med platsvarumärket. Därtill är det ofta kommunen som leder framtagandet av ett platsvarumärke – även om långt många fler är och behöver vara engagerade.

Vad är skillnaden mellan kommunens varumärke och platsvarumärket?
Kommuns varumärke används för att kommunicera kommunens uppdrag och verksamhet som exempelvis vård, skola,omsorg, kultur och skötsel av kommunen. Platsvarumärket används för att på ett enhetligt sätt marknadsföra och kommunicera Falköping som en plats att bo och leva på, driva företag och besöka.

Vad skapar attraktionskraft kring en plats?
Att veta vad som attraherar människor är avgörande för att kunna pricka rätt i såväl utvecklingsinsatser som kommunikation.

Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping är en av landets främsta forskare på regional utveckling, städer och kreativitet.

Charlotta menar att om vi tänker attraktion som ger ekonomiskt avtryck i platsens utveckling så finns det vissa parametrar som växande och välmående platser innehar.

• Platsen ska ge utrymme för konsumtion och inte enkom för produktion. På platsen bör det finnas caféer, restauranger, evenemang och shopping att spendera pengar på.
• Platsen bör vara estetiskt tilltalande. Det kan låta ytligt, men vi människor tycker det är trevligt att bo och besöka vackra platser.
• Det bör finnas viss hastighet i form av kommunikationer. Såväl inom platsen men också till andra närliggande platser för att nå ett kompletterande utbud.
• En god offentlig service är en grundförutsättning för att skapa en attraktiv plats. Avsaknaden av detta kan verka avskräckande. Exempelvis kan barnfamiljen vilja veta att det finns omsorg och sjukvård på platsen de funderar att flytta till. Men däremot räcker det inte att bygga ett sjukhus eller en skola för att bli attraktiv.

Kan alla platser bli attraktiva?
Alla platser kan bli attraktiva för någon, men inte för alla. Utmaningen är att hitta och mejsla fram för vem just vår plats kan öka sin attraktivitet, att våga vara snäv i framtagandet av prioriterade målgrupper. Det betyder inte att man måste välja bort något, utan snarare att man framhäver det som har potential att upplevas och kännas unikt och tilltalande för de målgrupper man vill vända sig till. Det i sin tur kommer göra platsen attraktiv för fler, även de som inte tillhör de prioriterade målgrupperna.

Det finns ett antal parametrar att ha med i beaktandet.

• Se till att ha koll på omvärlden med trender och drivkrafter och hur det kan komma att såväl påverka oss som spela till vår fördel.
• Skapa samsyn mellan politiker, tjänstepersoner, fastighetsägare, föreningsliv, näringsliv och invånare där samarbete kan ske för platsens bästa.
• Det är framför allt personer mellan 18-35 år som flyttar över en kommungräns. Så vi behöver vara attraktiva för den åldersgruppen.
• Kroka arm med de vill som vill vara med och utveckla platsen.
• Inte låta bromsklossar styra för mycket.
• Hitta just vårt sätt att vara den bästa platsen för just våra prioriterade målgrupper.

Vilken effekt kan vi förvänta oss att vårt arbete med platsvarumärket kommer att ha?

• En långsiktig, gemensam och tydlig väg framåt. Att invånare, föreningsliv och näringsliv samlas under ett och samma tak, styr mot samma målbild och känner igen sig i platsens uttryck.
• Att det som görs är viktigare än det som sägs. Att tala, skriva om eller måla upp det som bör göras kan alla. Men att gå från ord till handling kräver mod, långsiktighet och kraft. När många personer engageras i framtagandet av ett platsvarumärke för det också med sig förväntningar på att det ska hända saker när processen är genomgången.
• Stoltheten över platsen ökar. Att få vara med och lyfta platsens styrkor och möjligheter, att gemensamt måla upp en framtid, det skapar en stolthet som kommer synas långt utanför kommungränsen.

Gör andra kommuner och platser sådana här arbeten?
Ja, väldigt många ökar professionaliteten i sitt sätt att både utveckla och berätta om sin plats. Vi lämnar en tid bakom oss där platsmarknadsföring handlade om att ta fram en slogan och sätta upp på en infartsskylt. Fler kommuner förstår att det snarare handlar om saker som:

• identifiera sin plats styrkor och utmaningar
• att jobba med både platsutveckling och platsmarknadsföring
• att identifiera mål och prioriterade målgrupper som är viktiga för platsens bästa
• att öka stoltheten bland invånarna så att de är goda ambassadörer
• att göra det lätt för sina företag att berätta om platsen när de ska rekrytera
• att göra det lätt för sina besöksnäringsföretag att berätta om destinationen som helhet för att attrahera kunder
• att göra det som är svårt för den enskilda aktören att mäkta med
• att driva ett gott kommunikationsarbete kring platsen
• att ta fram kommunikationsmaterial som många kan ha nytta av

Ett exempel på en plats som arbetat medvetet med sitt platsvarumärke är Skellefteå. Där börjar man nu få skörd av sitt arbete, exempelvis genom att en batterifabrik valde Skellefteå som plats för sin etablering, vilket går helt i linje med de mål som de haft i sitt platsvarumärkesarbete.