Månadens foto eller föremål

Oktober

 

I början av 1900-talet hittades en liten figurin, gjord i silver- och kopparlegering, på Storegården i Kymbo, ca två mil sydost om Falköping. Den lilla gestalten är 3,4 cm lång och har en guldring kring halsen, vilket var en högstatussymbol under folkvandringstid (375-550 e. Kr.). Ett praktexempel på denna typ av halskrage är den storslagna Ållebergskragen, som kan beskådas på Falbygdens museum. Den vittnar om den guldrikedom som förekom på Falbygden för 1500 år sedan. Både guldhalskragen och den lilla figuren från Kymbo härstammar från just folkvandringstid.

bild av den lilla figurinen funnen i Kymbo

Vid en närmare granskning kan man ana att gestalten avbildats med nedåtpekande tår, vilket många har tolkat som att den skall föreställa en hängd person. I de isländska sagorna berättas om de rituella människooffer som vi vet har förekommit i Norden under yngre järnålder (400-1066 e. Kr.). Vi vet från åtskilliga samtida skriftliga skildringar att detta var ett inslag i den förkristna kult som utövades i det som idag är södra Skandinavien. Följande citat är hämtat från de tidigmedeltida eddadikterna:

”Jag vet, att jag hängde
på det vindiga trädet
nio hela nätter,
djupt stungen med spjut
och given åt Oden…”


I vilket syfte figuren tillverkats, vem den föreställer, man eller kvinna – kanske Oden själv? – det vet vi ingenting om.

Det lilla föremålet anträffades i ett kärr, i samband med jordbruksarbete på Storegården och förvärvades av Falbygdens Hembygds- och Fornminnesförening år 1933, men förvaras numera på Historiska Museet i Stockholm. I en monter i utställningen ”Forntid på Falbygden” kan man dock se en kopia av figuren.


Augusti - september

Byaluren från Jättene by

För att en by ska fungera fordras sammanhållning och samarbete. Förr i tiden när jordbruket dominerade var detta viktigare än nu. Det kunde gälla underhåll av gärdesgårdar och grindar, underhåll av diken och vägar, sådd och beten och slåtter. I Jättene by upprättades 1801 en byordning och det var endast de jordägande bönderna som var med i byalaget och som hade rösträtt. Byalaget leddes av en ålderman och genom att ”stöta” i byluren kunde han samla byamännen till möten.

Byluren, ”byaluren”, som finns i vår kulturhistoriska samling är tillverkad av koppar och mäter en längd av ca 107 cm. Den visar spår av skador och har blivit lagad. Margareta Fridh, aktiv i Jättene by och nyvald ordförande i Falbygdens Fornminnes- och hembygdsförening, berättar följande historia:

 

”Byaluren hängde på en stallvägg hos Sigurd Lindqvist, bror till Margaretas farfar.

En vildsint unghäst sparkade med hovarna mot stallväggen och luren så den gick av.

Sigurd tog ett kvastskaft och satte ihop delarna med men efter några år på 1920-talet nitades byaluren ihop. Då han var osäker på om den fungerade gick han en kall snöig vinterdag upp till Gällshögen och provblåste i byaluren. Det blev ett så starkt ljud att det hördes i hela byn t.o.m. så långt bort som till Thorins på Mössebergssluttningen. Folk kom springandes och undrade vad som stod på. När det kom så mycket folk svarade Sigurd att ”då kunde vi röja snö!

 

Svartvitt foto av Erik Darius i kavaj och hatt stöter (blåser) i byaluren.

Erik Darius stöter (blåser) i byaluren.

Jättene by ligger både i Gudhems och Friggeråkers socken. I vilken av socknarna byaluren kom att användas i berodde på vem som var ålderman och i vilken gård han bodde. Den siste åldermannen var Sven Karlsson i Övergården. Senast luren användes var vid hemvändardagen 1990, då blåstes sammankomsten in.


 

 

 

Juli - augusti

 

Götabadet

 

Götabadet låg i Sköttning i Luttra socken från 1930-talet och drevs tills Pankasjöns badplats och Odenbadet kommit till på 1960-talet. Här låg ännu tidigare Sköttnings kvarn. Badet var från början privat men övertogs på 40-talet av Falköpings kommun. Förutom bassäng fanns en liten servering och lekredskap, bl.a. gungor. Vattnet kom från en bäck från Ålleberg och var väldigt kallt!

Fotot ovan ingår i Falbygdens museums samlingar. Läs mer om foton och föremålen under Samlingar. Fler foton och bilder på föremål finns också att se på Digitaltmuseum.

foto av brudkista i trä med locket uppslaget, vackert målat med blommor i röda och oranga toner


Juni

Brudkistan


En brudkista var tänkt att fyllas med framför allt textilier såsom sängkläder, bordsdukar, servetter och handdukar. Detta blev den hemgift som kvinnor vid ett äktenskap skulle ta med sig till sitt nya hem. Oftast var det kvinnan själv som vävt och broderat med monogram. Brudkistan var vanligtvis vackert dekorerad och med initialerna av den ogifta kvinnan samt årtalet för giftermålet.


I vår kulturhistoriska föremålssamling har vi några brudkistor som är mer eller mindre dekorerade. Detta exemplar är vackert målat även på insidan. Brudkistan från 1782 blev inköpt på auktion efter änkefru Wennersten på Hästtorget och tillfördes museets föremålssamling 1932.

foto av metallföremålet med inskriptionen ”HADRIRNVS VII”, som är månadens föremål april 2016

 

April - Maj

I museets samlingar finns ett metallföremål påminnande om ett sönderbrutet romerskt mynt med kejsar Hadrianus (78-138 e.Kr.), men med tre öglor, som troligen ursprungligen varit fyra. Inskriptionen säger ”HADRIRNVS VII”, men någon kejsare eller påve med namnet Hadrianus VII har aldrig funnits i verkligheten.

Namnet bör snarare syfta på romanen Hadrian the Seventh eller Hadrianus VII (1904) av den excentriske författaren Frederick Rolfe (alias Baron Corvo), som föddes 1860 i London och dog 1913 i Venedig. Romanen handlar om den fiktive engelsmannen George Arthur Rose, som vägrats att bli prästvigd men som ändå blir vald till efterträdare till påve Leo XIII och då tar sig påvenamnet Hadrianus VII. Som påve sätter han igång att straffa och belöna personer ur sitt tidigare liv. Romanen dramatiserades 1968 av Peter Luke. Pjäsen hade skandinavisk premiär på Malmö stadsteater 1968. Romanen däremot verkar aldrig ha översatts till svenska.

Vad metallföremålet med säkerhet använts till, eller tillverkats för är alltså inte kännt. Har du tips eller kunskaper som kan vägleda, kan du vända dig till museet@falkoping.se eller 0515-88 50 50.

 

Föremålet ovan ingår i Falbygdens museums samlingar. Läs mer om föremålen under Samlingar. Fler foton och bilder på föremål finns också att se på Digitaltmuseum.

två stolar i trådslöjd med röd sits.

Stolen till vänster är orginalstolen.

Mars

I museets kulturhistoriska föremålssamling finns denna leksaksstol gjord av svart ståltråd och med röd tygsits. Den är cirka 11 cm hög. Givaren fick två stolar 1904 i julklapp (alternativt födelsedagspresent) och till museet skänktes de 1976 i en samling leksaksmöbler.

2015 hade museet en utställning om trådarbeten, även kallat luffarslöjd. Vi visade dels inlånade föremål från trådslöjdaren Arne Andersson, dels egna föremål bland annat denna leksaksstol. Vi har låtit Arne tillverka en kopia av leksaksstolen som nu finns till försäljning i vår museibutik. Arne är aktiv i Skaraborgs-Slöjdarna och Skaraborgs hemslöjdsförening och förvaltar hantverket som har en lång tradition i Sverige.

Svrtvitt foto av EMO-kiosken

Februari

Det här fotot finns med i vår pågående utställning "Försvunna miljöer". Det föreställer EMO-kiosken som låg brevid Rantens småskola. Kiosken var populär, bland annat hade knuttarna sin samlingsplats vid muren nedanför skolan. Kiosken upphörde på 1990-talet och revs.