Folkhälsoarbete

Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Falköping är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.    

Folkhälsoarbetet kan delas in i två synsätt

Det sjukdomsförebyggande synsättet bygger på kunskap om vad som orsakar sjukdom. Åtgärder kan vara att med olika medel undanröja risker och förmå människor att ändra livsstil eller förändra miljön.

Det hälsofrämjande synsättet bygger på att stödja de förhållanden som främjar hälsa och välbefinnande. Det kan vara möjligheten att påverka sitt eget liv, variation, lagom påfrestning i arbetslivet, goda sociala relationer eller en skola som ger livskompetens.

Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor har sannolikt störst betydelse för utvecklingen av människors hälsa och ohälsa. Folkhälsoarbetets fokus har under senare år förskjutits från medicinsk specialisering mot social helhet och ett tvärsektoriellt arbete, från levnadsvanor mot levnadsvillkor, från riskgrupper mot stödjande miljöer och från målgrupper till arenor för folkhälsoarbete.   

Folkhälsan – ett samhällsansvar

Det politiska ansvaret vilar på flera olika sektorer och nivåer. Det innebär att de myndigheter som har uppgifter eller verksamhet som påverkar folkhälsan också ska ta hänsyn till vilka effekter deras arbete har på folkhälsan.

Det är lätt att få intrycket att folkhälsoarbete är någon verksamhet för sig, vid sidan om annat. I stället handlar det om samarbete och ansvarsfördelning mellan olika samhällssektorer, myndigheter och organisationer. Folkhälsoarbetet ska ske nära människorna i Falköpings kommun samt bygga på brett deltagande och ökat inflytande för att utifrån en helhetssyn på hälsans och ohälsans villkor, utveckla stödjande miljöer. Ytterst handlar det om att alla samhällssektorer bygger in hälsoaspekter i sina ordinarie planer och beslut.