Våtmarker

Våtmarkerna spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden. Många växter och djur är beroende av våtmarker och 70 procent av våra rödlistade arter förekommer här.

Drygt hälften av våtmarksarealen har försvunnit på grund av utdikning i skogsbruket och ytterligare närmare 40 procent beror på sjösänkningar som har förvandlat våtmarker till jordbruksmark. Störst andel har gått förlorad i slättlandskapen i södra Sverige. En relativt liten del av våtmarkerna har försvunnit på grund av torvbrytning.

Även en stor del av de våtmarker som finns kvar är starkt påverkade av mänsklig verksamhet. Flera värdefulla våtmarker är dessutom utsatta för exploateringstryck i samband med att tätorter byggs ut eller nya vägar, järnvägar och flygplatser anläggs.

Trots att så stor andel har försvunnit är Sverige fortfarande ett av världens våtmarksrikaste länder. De största våtmarksområdena finns i Norrlands skogsbygder.

Den biologiska mångfalden förändras

När våtmarkernas hydrologi förändras och våtmarkerna växer igen drabbas de djur och växter som lever där. Dikade myrar som växer igen är ett stort problem för många fågelarter och för de växter och småkryp som trängs undan. Växtnäring som frigörs vid skogsbruksåtgärder på omgivande mark kan också leda till att våtmarker växer igen. Nedfallet av kväveföreningar kan också bidra till igenväxning och förndring av växtlighet.

Men även minskat utnyttjande av våtmarkerna är ett hot mot den biologiska mångfalden. Våtmarker som är beroende av att slås och betas har vuxit igen under 1900-talet sedan hävden upphörde.