Falköpings biogasanläggning

Biogasanläggningen på Hulesjön

Falköpings biogasanläggning ligger på Hulesjöns avloppsreningsverk i Falköping. Biogasanläggningen tar emot och behandlar utsorterat matavfall från hushåll och storkök i kommunens tätorter, samt fettavskiljarslam från storkök.

Avfall Östra Skaraborgs (AÖS) medlemskommuner lämnar i nuläget ca 225 ton fast matavfall per månad.

Tillsammans med avloppsslammet från reningsverket genererar denna matavfallsmängd cirka 130 m³ metangas/timme (metanhalt 65 procent). Detta motsvarar en energimängd av 20 000 kilowattimmar/dygn.

Huvuddelen av biogasen uppgraderas till fordonsgas.

Behandling av matavfall

Det utsorterade matavfallet från hushåll och storkök samlas in och körs till avfallsanläggningen för invägning och lastas sedan om till en mixervagn. Här kan också livsmedelsbutiker som är intresserade lämna sitt utsorterade matavfall.

I mixervagnen grovskärs matavfallet och späds med vatten. Efter omblandning töms det ner i en behållare på biogasanläggningen.

För att rötningsprocessen ska bli effektiv krävs ett finfördelat organiskt material med en torrsubstanshalt runt 8 procent. Detta åstadkoms genom att det nerskurna matavfallet får passera en pulperkvarn där det mals och sedan späds ytterligare med vatten till önskad konsistens. Hårda föremål som ben, persikokärnor och liknande avskiljs till en container och körs sen till förbränning.

Från pulperkvarnen pumpas matavfallet lite i taget vidare till en mellanlagringstank/homogeniseringstank för omblandning. Hit kommer också flytande organiskt avfall från livsmedelsindustrin, till exempel mjölkprodukter. Från homogeniseringstanken pumpas sedan matavfallet vidare till rötkammaren. Detta sker kontinuerligt med ett litet flöde för att belastningen på rötkammaren ska vara så jämn som möjligt.

Rötning och kompostering

I rötkammaren bryts matavfallet ner under syrefria förhållanden. Nedbrytningen sker i flera delsteg under cirka 20 dygn med bildande av bland annat metan. Metangasen uppgraderas sedan till fordonskvalité. När matavfallet brutits ner och lämnat ifrån sig sitt energiinnehåll pumpas det ut ur rötkammaren och vidare till avvattning. Detta sker med centrifug eller slamavvattnare. 

Efter avvattning har rötresten en torrsubstanshalt på ca 20 procent, ungefär som fuktig jord, och är nu klar för att efterkomposteras. I efterkomposteringen läggs rötresten i strängar och strukturmaterial som halm, torv eller sågspån blandas in. Därefter omblandas kompoststrängen under minst fyra veckor tills temperaturen är under 30 grader. I början på perioden då mycket värme bildas vänds strängen varje dag. Efter hand som processen planar ut sjunker temperaturen och strängen vänds efter behov.

För fullgod hygienisering krävs en temperatur av minst 55 grader i hela kompoststrängen under minst 7 dygn. Detta säkerställs under komposteringsperioden. Under ytterligare ett antal veckor får kompoststrängen sedan svalna och eftermogna och är därefter klar för användning. Kompostmull från matavfall är näringsrik och lämpar sig utmärkt som jordförbättringsmedel, exempelvis i trädgårds- och parkanläggningar, till blomjord eller till nyanläggning av gräsmattor.

Kompostmullens innehåll av närsalter m.m.

  • Totalkväve = 1,65 % av TS (torrsubstanshalten)
  • Ammoniumkväve = 0,28 % av TS
  • Totalfosfor = 7750 mg/kgTS
  • Cao (kalkverkan) = 0,31 % av TS
  • Mullhalt = 31 % av TS
  • pH-värde = 8,2

Uppgradering av biogas

Anläggningen för uppgradering av biogas på Hulesjöns reningsverk driftas av Falköpings kommun och ägs av Göteborg Energi AB. Den tar emot och behandlar cirka 1 600 m³ rågas/dygn. Rågasen består huvudsakligen av metan (65 procent) och koldioxid.

Koldioxid, vatten samt små mängder av svavelväte och syre avskiljs från rågasen. Därefter pumpas färdig fordonsgas med en metanhalt på cirka 97 procent till tankstationen vid Ålleberg Center.